måndag 23 mars 2015

Tre nyanser av gult

Coolaste huset på gatan - och det betraktas inte som "svenskt". Svenskt är tydligen att måla i endast EN nyans av gult. Det var något av det dummaste jag har hört. Snacka om att tänka fyrkantigt.



lördag 21 mars 2015

När knoppar brister

Trettonåringen blir fjorton. Minns att mitt eget år som fjortonåring var något av det mest minnesvärda i mitt liv. Det var nog då jag till största delen tog livet in i vuxenlivet. (Och då menar jag inte sex, som fick vänta några år till.)


Vi går och ser "Into the Woods" på bio, med Fjortonåringens favvo Johnny Depp. Tyvärr är Depp bara med i ca fem minuter. Vi njuter dock av en av våra favoriter: Emily Blunt. Filmen är hyfsat udda och efteråt kommer jag på mig själv med att undra vad jag egentligen upplevt. Vad var kontentan? Vad ville de få fram? Vad skulle jag ta med mig därifrån? Jag måste ha missat någon poäng. Ändå var det en helt okej film. Vad jag dock också missat var att det var en musikal, så de sjöng hela tiden, men det var helt okej det med. Den mest skrattretande karaktären och scenen stod Chris Pine för när han (och hans bror i filmen) sjön aaaagonyyy.



Lurade

Vi gick från +10 grader, solsken och total barmark igår till en decimeter snö och några minus idag. Igår verkade flera fastighetsägare tycka att det var vår och sopade gatorna fria från vinterns sand. Idag får de köra med plogbil och sanda igen. Vi närmar oss april, så det lär se ut så här någon månad till.

Eclipse

På förskolan skulle vi precis sätta oss och äta lunch när vi tittade ut genom fönstret. Förväntade oss inte att se något, det himlen var täckt av gråmulna moln, men jo! Molnen var nog ett bra skydd och vi såg solens skiva som blivit en skärva. Solen såg ut som en halvmåne. Mycket märklig och häftig upplevelse!

söndag 15 mars 2015

Ovetande oskyldig

Klart att jag blir enormt irriterad på att rätten gör en bedömning huruvida det har begåtts en våldtäkt eller inte utifrån hur välutvecklad 13-åringens kropp är. Det är som det gamla sättet att tänka: flickan var utmanande klädd därför kan inte mannen som begick våldtäkten bedömas skyldig. Kontentan är att skulden fortfarande ligger på offret.


”För fällande dom i mål beträffande våldtäkt mot barn krävs:
Att det har före­kommit samlag.
Att målsäganden varit under 15 år.
Att tilltalad vetat att hon varit under 15 år, eller att tilltalad har haft skälig anledning att anta att så var fallet.” 
(Enligt AB.)


När två av tre punkter kan bockas av borde det då inte bli en fällande dom?


Det som irriterar mig nästan ännu mer är dock: borde inte mannen tagit reda på vart flickan hörde hemma, hur gammal hon var och sedan sett till att få henne ifrån sitt hem och dit där hon hörde hemma?


Fanns det skäl för den 27-årige mannen att anta att flickan var under 15 år?
Nej, tydligen inte, eftersom:
"Tingsrätten och hovrätten tittade noga på video­inspelningen från barn­förhöret med 13-åringen. Där syns flickan när hon sitter i en fåtölj och förhörs av en polis. Rätten tittade på flickans kropp och bedömde att den var så ”välutvecklad” att den motsvarade en kropp som ­kunde tillhöra ”en ­tonåring som passerat puberteten”. Man bedömde även ­hennes språk och ordval, samt sättet att svara på ­frågorna och kom fram till att hon inte visade en sådan ­”naivitet” som skulle ­kunna utgöra en varningssignal för mannen som tänkte ha sex med henne."


WTF?!? JÖSSES AMALIA! Så när våra tonåringar har välutvecklade kroppar och kan föra en civiliserad konversation så ska vi oroa oss för att det är okej för en vuxen att utnyttja dem sexuellt? Då vill jag lova att jag OROAR mig. Jag känner flera liknande tonåringar. Eller nej, de är inte ens tonåringar, då de är TOLV ÅR. I mina ögon skulle de kunna vara 16 år. Långa, välutvecklade, talföra. Ska det ligga dem i fatet?


Och om det varit en 13-årig kille som haft sex med en vuxen kvinna? Hur hade det sett ut då...??



lördag 14 mars 2015

Oroväckande Mello

Ja, okej, visst, rätt låt vann.

Men SNÄLLA folket. HUR kunde Hasse få mer röster än Mariette?!?!?

söndag 8 mars 2015

I want candy

2015 verkar verkligen bli ett filmår att minnas. Det har snudd på redan givit mer och bättre filmer än 2014. Galet många premiärer är att vänta. Ser så mycket fram emot Avengers Age of ultron och (Fast &) Furious 7. Innan dess: Into the Woods. Ska också se Imitation game och i helgen såg vi Focus. Det var både ögongodis och örongodis. För det är inte bara ett superfilmår, det är också superfilmmusikår, verkar det som. Många bra låtar.



Var det bättre förr?

Sitter på tunnelbanan med en annan anställd inom förskolan i Stockholms stad. Vi läser en kurs tillsammans på universitetet. Vi jämför arbetsuppgifter och hur mycket (läs: litet) tid vi har att hinna med allt som ska göras. Jag är dessutom ansvarig för schemaläggning och andra administrativa uppgifter på förskolan där jag jobbar.
"Ja, att vara samordnare tar tid från verksamheten," säger kollegan.
Sedan pratar vi om allt onödigt administrativt som måste göras och hur mycket måste vi egentligen dokumentera?
"Snart är det väl dags att skicka in de årliga fotona till stadsarkivet också, eller vart de nu skickas", säger jag.
"Ja, jag skrev precis ut till årliga arkivet förra veckan", säger kollegan.
"Årliga arkivet, vad är det?" undrar jag.
"Du vet, där de samlar ett exempel av olika saker, som ett veckobrev, någon dokumentation och sånt. Fattar inte varför."
"Det gör inte vi. Vi skickar däremot bilder från verksamheten till...jag tror det är stadsarkivet. Varje år ifrågasätter jag om vi inte måste fråga föräldrarna, då vi skickar foton på barnen och dokumentation om deras namn och vad de gör. Jag har fått svaret att ingen kommer se bilderna. Så varför då skicka dem?"

En man som läser en bok sitter mitt emot mig på tunnelbanan och han säger:
"Ni tänker rätt."
Vi ser frågande på honom.
"Det är bra att ni ifrågasätter saker", fortsätter han.
"Jaså, det tycker du?" frågar jag.
"Ja, titta bara på det ryska folket."
"Hur menar du då?"
"Ibland är det bäst att bevara traditioner. Ingen ska ignorera ifrågasättandet."
"Nähä."

Vi sitter tysta en stund.
"Är det sant att vi inte har något som heter daghem längre?" undrar mannen en aning osäkert.
"Nej, det heter förskola nu."
"Det är ju inte klokt..."

Mannen och min kollega kliver av.

Panoptikon

Som anställd inom förskolan i Stockholms stad kan det fungera så här:

Till hösten blir du ordentligt dålig och är hemma i två veckor. Du anmäler dig sjuk till Medhelp, företaget som för statistik över hur mycket de anställda är sjuka. Eftersom gränsen går vid 2 hela veckor alternativt fyra sjukdomstillfällen inom 6 måndaer innan Medhelp skickar en varning till din chef så får du ett mail när du återvänder till arbetet. Chefen vidarebefordrar ett meddelande från Medhelp om att du varit frånvarande i två veckor. Alla gör sitt jobb. Känns inte stressande alls. Chefen vet att du legat nedbäddad hemma och ni behöver inte ha något samtal om din arbetsmoral.

Under januari och februari dras du med någon konstig form av huvudvärk och förkylning. Det resulterar i att du är hemma i några dagar vid två olika tillfällen. Vid det sista tillfället går du till jobbet, men inser att du inte är tillräckligt kry, så du går hem igen. Du tar villigt den karens som följer, du vill bara bädda ned dig. Dagen efter ringer chefen och påpekar att du varit hemma i åtta dagar, så du måste skaffa läkarintyg, för det måste gå minst fem dagar mellan två sjukdomstillfällen för att det ska räknas som två separata. Samma dag ringer en sjuksköterska från Medhelp och frågar hur du mår och när du planerar att komma tillbaka till jobbet. Hos dem räknas ditt nya insjuknande som ett nytt sjukdomstillfälle.

När du är på plats på jobbet igen skickar chefen ett mail från Medhelp, där de uppmärksammar chefen på att du har varit frånvarande med sjukdom vid 4 tillfällen inom sex månader. De räknar då alltså även med perioden under hösten, som ju redan har räknats en gång. Ingen stress aaalls.

Begränsningar

Har länge velat se 12 years a slave. Tänker att den kan väl även 13-åringen se. Vad tusan, jag såg ju Rötter som barn. Kunta Kinte var ett namn som hängde med länge i barndomen.

Ser på filmen själv först. Kommer fram till att jag absolut inte tycker att 13-åringen ska se den. Hur TUSAN kunde jag få se Rötter när jag var, vad då, 8 år?? Varenda piskrapp etsade sig in i minnet och kroppen på mitt lilla jag. Sånt borde omyndiga personer få slippa. Prata om det kan vi dock göra. Aldrig sluta uppmärksamma att det har funnits.